Welcome
Who is Catullus?   Links
Catullus Forum   Search Translations
 

  Available Swedish translations:  
 
1 2 2b 3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 14b 15 16 17 21
22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
32 33 34 35 36 37 38 39 40 41
42 43 44 45 46 47 48 49 50 51
52 53 54 55 56 57 58 58b 59 60
61 62 63 64 65 66 67 68 69 70
71 72 73 74 75 76 77 78 78b 79
80 81 82 83 84 85 86 87 88 89
90 91 92 93 94 95 95b 96 97 98
99 100 101 102 103 104 105 106 107 108
109 110 111 112 113 114 115 116
 

 Available languages: 
 
Latin
Afrikaans   Albanian   Arabic
Brazilian Port.   Bulgarian   Castellano
Catalan   Chinese   Croatian
Czech   Danish   Dutch
English   Esperanto   Estonian
Finnish   French   Frisian
German   Greek   Gronings
Hebrew   Hindi   Hungarian
Interlingua   Irish   Italian
Japanese   Korean   Limburgs
Norwegian   Persian   Polish
Portuguese   Rioplatense   Romanian
Russian   Scanned   Serbian
Spanish   Swedish   Telugu
Turkish   Ukrainian   Vercellese
Welsh  
 

 Gaius Valerius Catullus     
About Me
Send a Reaction
Read Reactions
 

 
Carmen 8
In   by  Class H3 Kaplanskolan, Skellefteå 1998.
Eländige Catullus, sluta vara galen
Lämna bakom dig det som du har förlorat.
En gång i tiden lyste solen klart för dig.
Då gick du ofta dit flickan ledde dig
Då var hon älskad av mig, så mycket som ingen ska älskas
Då var tillvaron full av lycka
Då var du villig och hon var inte ovillig
I sanning lyste solen klart för dig.
Nu vill hon inte längre. Du också oduglige, sluta upp att vilja!
Följ inte efter den som flyr och lev inte eländig
uthärda i stället med starkt sinne, stå ut!
Adjö flicka! Nu är Catullus obeveklig.
Han kommer inte att söka dig, inte heller
kommer han att tigga någonting av dig.
Men du kommer att lida, när ingen frågar efter dig.
Ve dig brottsliga! Vilket liv väntar dig?
Vem ska nu gå till dig? För vem ska din skönhet synas?
Vem ska du nu älska? Vems ska du sägas vara?
Vem ska du kyssa? Vems läppar ska du bita?
Men du Catullus, minns vad du har sagt och håll ditt ord!
In   by  Catullus.
Miser Catulle, desinas ineptire,
et quod vides perisse perditum ducas.
Fulsere quondam candidi tibi soles,
cum ventitabas quo puella ducebat
amata nobis quantum amabitur nulla.
Ibi illa multa cum iocosa fiebant,
quae tu volebas nec puella nolebat,
fulsere vere candidi tibi soles.
Nunc iam illa non vult: tu quoque impotens noli,
nec quae fugit sectare, nec miser vive,
sed obstinata mente perfer, obdura.
Vale puella, iam Catullus obdurat,
nec te requiret nec rogabit invitam.
At tu dolebis, cum rogaberis nulla.
Scelesta, uae te, quae tibi manet uita?
Quis nunc te adibit? cui videberis bella?
Quem nunc amabis? Cuius esse diceris?
Quem basiabis? Cui labella mordebis?
At tu, Catulle, destinatus obdura.
Do you see a typo? Do you have a translation? Send me your comments!
 


  © copyright 1995-2013 by Rudy Negenborn